En sansaga

Sofies Gård eller
Sagan om hur idéer blir verklighet ibland

En gång i tiden var det några mammor i Söderköping som hade märkt att deras barn trivdes bra ihop med djur. Eftersom de bodde i ”stan” var det besvärligt att hålla den kontakten, särskilt när barnen skulle börja på dagis. De träffade då andra mammor som tillsammans bjöd in mig över en kopp kaffe. När jag gick dit hade jag ingen aning om vad saken gällde, men när jag fick höra deras idé att starta ett dagis med djur var jag inte så svår att övertala jag var själv bonde med egna barn som just hade växt upp med djur. Det var inte så mycket dagisverksamhet på 70-talet och eftersom min fru jobbade fick våra barn ofta vara med i ladugården. En kalvkätte där de kunde leka med djuren var en bra förvaringsplats när de var små. Äldste sonen nu 43 år tyckte mycket om att vara i griskätten, tills grisarna blev så stora att de knuffade omkull honom och tog hans vantar.
Nåväl jag tog med idén till kommunhuset där tjänstemännen tittade litet undrande på mig när jag förklarade att vi skall bygga en ladugård här i kanten på ”stan” och hyra ut till förskoleverksamhet.
Bland de förtroendevalda var det inget större motstånd utan alla nappade på idén och förstod nyttan av det hela. Oppositionen tyckte dock att kommunen skulle driva verksamheten, men då jag frågade dåvarande oppositionsrådet Karl-Evert Bewemyr om det var han eller jag som skulle mata djuren på helgerna förstod även han att det var bättre med privat drift.
Beslut i kommunfullmäktige fattades och kommunstyrelsen fick i uppdrag att bygga.
Men då kom nästa problem dåvarande kommundirektören Karl-Olof Hansson var med på notorna, men ingen tjänsteman ville stå som ansvarig för bygget utan med hjälp av kommundirektören fick jag som politiker själv skriva på alla fakturor. Det hör nog till ovanligheten.
Bygget handlades upp och allt gick bra, när så verksamheten skulle starta och djuren flyttade in blev minigrisens namn Östen och tuppens namn Olle. De ringde och frågade innan de vågade döpa djuren, men vi meddelade att vi bara var stolta över utmärkelsen när barnen ropade på Östen och Olle.
Verksamheten har utvecklats bra vuxit efterhand och blivit vida känd över landet, med många studiebesök.
Den 7 maj firades 10 års jubileum, jag var där och såg hur väl verksamheten utvecklats under åren och hur både barnen och djuren trivdes. Jag hade ett barnbarn med Lucas 3 år, när han blev överförtjust av att få gå in till djuren konstaterade jag att trots att han bor på landet hade han inte träffat en gris eller höna på nära håll. Då insåg jag ännu mer värdet av Sofies Gård med de möjligheter det ger för barn att umgås med djur.

Östen Johansson före detta Bonde och Kommunalråd.