Ltofortsattning
Östra Rydsbygdens Byalag är alerta och har
alltid något projekt på gång. En stående punkt på dagordningen är en servicepunkt och ett
tankställe. På senaste styrgruppsmötet var det ärendet om en tänkbar utbyggnad av bredband med fiberoptik som stod i fokus.
Inbjudna gäster var Lena Dahl, anställd i augusti i år, på Kustlandet Leader i Gamleby och Jonas Jernberg från Länsstyrelsen i Linköping.
Orsakerna till att fiberbredband har hög aktualitet är flera. Regeringen har som mål att 90 procent av Sveriges hushåll skall ha tillgång till 100 megabit/sekund i sina nät år 2020. 1 dag är man hänvisad till Telia/Soneras ADSL-nät som matas via radiolänk från Söderköping och vidare ut till de olika telestationerna. Detta nät anses av de flesta inte nå upp till maxfarten på 8 megabit /sekund. ADSL-anslutningarna är fullbelagda, varför radiolänken bör bytas ut. Detta bekräftades med emfas av Kjell Kåkneryd, anställd inom IT-enheten i Söderköpings kommun. Hastigheten är betydligt mindre än angivna 8 megabit.
Det som byalaget sneglar på är vännerna i Björsäters byalag i Åtvidabergs kommun och vad som hänt på bredbandssidan där. För där har det hänt saker! Av 130 hushåll har 102 tecknat sig för fiberbredbandstjänsterna. Stamnätet byggdes i vintras från Gistad till Björsäter för att sedan fortsätta till Värna och Grebo.
Från stamnätet kan respektive intressent gräva sig fram till den egna fastigheten och koppla in sig, till en baskostnad av 5000 kronor. Då ingår allt material till anslutningen i huset. Om man ansluter sig fullt ut i Björsäter tror man sig hamna på runt 15 000 kronor. De som ligger riktigt nära några tusenlappar mindre. I det kostnadsläget har invånarna vid närbelägna Ringstorp hamnat som mest. Det är ett jättejobb som sker helt på ideell basis, säger talesmannen Tommy Aarna i Björsäters byalag.
Han tror också att kostnaderna i Linköping genom företaget Utsikt, kommer att hamna betydligt högre än i Björsäter, kanske runt 30.000 kronor totalt. Åtvidabergs kommun ingår i ett samarbete mellan kommunerna Valdemarsvik, Ödeshög, Kinda, Boxholm och Ydre, som med begynnelsebokstäverna bildar företags- namnet Vökby BredbandAB. Utbyggnaden av fiberbredband på landsorten gäller för platser med mindre än 3000
invånare. Byalagets styrgrupp i Östra Ryd är av den uppfattningen att en etablering för ett fiberbredband till Östra Ryd är klart möjlig. Det skulle gå via närmaste anslutningspunkt vid Höversby i Linköpings kommun där Tekniska Verken, genom sitt dotterbolag Utsikten, driver öppna bredbandsnät. Därifrån är det ca en mil till Östra Ryds samhälle. Om det anläggs ett ortsnät på denna kabelsträckning med ett anslutningsbart område på en km från kabelsträckningen når man ca 270 hushåll, inklusive många företag.
Det är en bra början, tycker Östen Johansson i byalaget.
Östra Ryd är något av en knutpunkt för vidare utbyggnad till Gårdeby, Västra Husby, över Kulefall till Söderköping och för vidare utbyggnad till Ringarurn och Borkhult. Den senare orten i Åtvidabergs kommun. I Östra Ryds samhälle ansluter sju olika vägar som är utbyggbara med fiberbredband. En knutpunkt helt enkelt.
Det finns bra bidragsmöjligheter för byalag att i samråd med Länsstyrelsen och kommunen ordna med projektering och tecknande av markägarkontrakt m m.
Jonas Jernberg informerade om att Länsstyrelsen har haft diskussioner med Telia/Sonera i det här ämnet. De har sagt att inom en femårsperiod ska de ta bort alla stolplinjer där telefoni finns. Alla kommuner i länet kommer att beröras i någon omfattning. I första hand gäller det Kinda kommun plus någon till som blir pilotfall. I framtiden får det inte vara några svängningar i nätet, det måste fungera, slår Jonas Jernberg fast.
Fiberbredbandet har den stora fördelen, att utöver Internettrafik kan den även innehålla TV- och telefontrafik.
Östra Rydsbygdens Byalag har skickat en intresseanmälan till kommunstyrelsen om att få ingå i kommunens nya IT- plan som ett pilotprojekt, för att i byalagsregi bygga ett öppet bredbandsnät med fiberkabel. sammanträder I sin skrivning säger byalaget, “att kommunen i nya IT-planen bör ge möjlighet för utbyggnad av ett öppet bredbandsnät med fiberkabel i ÖstraRydsbygden”. Nystart tör lanthandel?
Byalaget har med Leaderstöd startat ett EU-projekt för att göra en förstudie om att återskapa en eventuell nystart av lanthandeln på orten, samt att tillsammans med kommunen, Länsstyrelsen, statliga pengar och EU-stöd finansiera ett öppet nät för fiberkabel från Höversby till Östra Ryd. Östen Johansson håller kontakt med den nya fastighetsägaren till lanthandeln. Ett eventuellt intresse finns från det hållet att återställa den tidigare, och så viktiga, servicepunkten. Vederbörande funderar ytterligare några veckor. Det är mycket som måste repareras vid en eventuell nystarr och nya inventarier måste anskaffas m m. En viktig sak med fiberbredband kan vara att behålla ortens ungdom eller få dem att flytta till orten. Då är snabba data-och IT-funktioner ert måste. Landsbygden ska ju leva. Det är ambitionen från Jordbruksverket och Post-och Telestyrelsen att hela landet ska få en fungerande och snabb infrastruktur på IT-området. Mötet gav också kredit till styrgruppsmedlemmen Joanne Andersson, som representerar PRO, för hennes idoga arbete och envishet för art få till trafiksäkra cykel och gångbanor inne i centrala Östra Ryd. Arbetet är i full gång. Den enskilda människan kan uppenbart påverka.
Text och bild:
OWE BERGGREN
söndag 5 december 2010
söndag 24 oktober 2010
Gmail - Styrgruppsprotokoll - rydjohan@gmail.com
Gmail - Styrgruppsprotokoll - rydjohan@gmail.comBilaga: 1 Till projektprotokoll 2010-10-19 Förstudie om att utveckla Strategisk Servicepunkt, samt utbyggnad av bredbandsfiber i Östra Rydsbygden.
Till Kommunstyrelsen i Söderköpings kommun 2010-10-19
Intresseanmälan från ÖstraRydsBygdensByalag
om att få ingå i kommunens nya IT-plan som ett pilotprojekt för att i byalagsregi bygga ett öppet bredbandsnät med fiberkabel.
Regeringen har i sin nya bredbandsstrategi som mål att 90 procent av Sveriges hushåll år 2020 skall ha 100 megabit/sekund. Kommunerna skall medverka till detta som samhällsplanerare och i vissa fall som nätägare. Därför har staten avsatt medel för att förverkliga dessa mål i områden där inte kommersiella krafter räcker till. Bredband är en samhällelig angelägenhet för Sverige och har stor betydelse för hela landets välfärd. Jordbruksverket och PTS har med gemensamma insatser visat att det går att nå stora synergieffekter i myndigheternas uppdrag — ett första steg i ett fördjupat samarbete för ökad bredbandstillgång på landsbygden. Bredband stärker inte minst landsbygden, bredband kan liknas vid Sveriges blodomlopp. Alla sektorer och delar av samhället är i dag beroende av fungerande kommunikationer. Detta gäller särskilt landsbygden där tillgången till lokal service ofta är begränsad. Företag inom de gröna näringarna, som är en viktig del i förnyelsen av den svenska ekonomin och en stark drivkraft för tillväxten, återfinns ofta på landsbygden. Dessa företag behöver bredbandsinfrastruktur med hög överföringskapacitet för att kunna fungera och skapa jobb. Bredband är därför en samhällelig angelägenhet för Sverige och har stor betydelse för hela landets välfärd. Jordbruksverket och kommunikationsmyndigheten PTS ambition är att bredband ska finnas tillgängligt i hela landet. Även i områden där marknaden inte på egen hand kan bygga framtidens infrastruktur ska det finnas möjligheter att kunna utveckla företagande och leva ett modernt liv. Kombinationen skapar väsentligt bättre förutsättningar för bland annat byalag och andra utvecklingsgrupper som är verksamma på landsbygden att bygga bredband. Stödet bygger på lokalt engagemang och initiativkraft bland landsbygdens befolkning och företagare. ÖstraRydsBygdensByalag har med Leaderstöd startat ett EU-projekt för att göra en förstudie om skapande av en strategisk servicepunkt vid eventuell nystart av lanthandel i Östra Ryd, samt att undersöka möjligheten av att tillsammans med kommunen och länsstyrelsen med statliga pengar och EU-stöd finansiera ett öppet nät med fiberkabel från befintlig kabel vid Höversby till Östra Ryd. I byalagets regi kan sedan ett öppet fiberkabelnät byggas ut till hushållen i Östra Ryd. Boende o företagare i Östra Ryd är idag hänvisade till Telia/Soneras ADSL nät som matas via radiolänk från Söderköping och vidare ut till de olika telestationerna. Detta är ganska instabilt och de flesta når inte ens upp till maxfart som är 8 megabit/sekund. ADSL-anslutningarna är enligt utsago fullbelagda, varför radiolänken annars bör bytas ut. Mobilt bredband med låg kapacitet går att använda på vissa platser (nära masterna) men inte inomhus. I grannsocknen Björsäter genomförs nu ett liknande projekt där byalaget kan få viss hjälp med planering m.m. Byalaget har dessutom möjligheter att erhålla ytterligare Leaderstöd för att skapa en strategisk servicepunkt och bredbandsutbyggnad i bygden.
Vi vill därför:
att kommunen i nya IT-planen ger möjlighet för utbyggnad av ett öppet bredbandsnät med fiberkabel i ÖstraRydsBygden.
att Kommunen tillsammans med Länsstyrelsen o byalaget undersöker alternativa finansieringsmöjligheter för att bygga och driva fiberkabelnät.
Östra Rydsbygdens Byalag. Antaget vid styrgruppsmöte 2010-10-19.
Instämplat Söderköpings kommun 2010-10-20. Enligt uppdrag: Östen Johansson
Till Kommunstyrelsen i Söderköpings kommun 2010-10-19
Intresseanmälan från ÖstraRydsBygdensByalag
om att få ingå i kommunens nya IT-plan som ett pilotprojekt för att i byalagsregi bygga ett öppet bredbandsnät med fiberkabel.
Regeringen har i sin nya bredbandsstrategi som mål att 90 procent av Sveriges hushåll år 2020 skall ha 100 megabit/sekund. Kommunerna skall medverka till detta som samhällsplanerare och i vissa fall som nätägare. Därför har staten avsatt medel för att förverkliga dessa mål i områden där inte kommersiella krafter räcker till. Bredband är en samhällelig angelägenhet för Sverige och har stor betydelse för hela landets välfärd. Jordbruksverket och PTS har med gemensamma insatser visat att det går att nå stora synergieffekter i myndigheternas uppdrag — ett första steg i ett fördjupat samarbete för ökad bredbandstillgång på landsbygden. Bredband stärker inte minst landsbygden, bredband kan liknas vid Sveriges blodomlopp. Alla sektorer och delar av samhället är i dag beroende av fungerande kommunikationer. Detta gäller särskilt landsbygden där tillgången till lokal service ofta är begränsad. Företag inom de gröna näringarna, som är en viktig del i förnyelsen av den svenska ekonomin och en stark drivkraft för tillväxten, återfinns ofta på landsbygden. Dessa företag behöver bredbandsinfrastruktur med hög överföringskapacitet för att kunna fungera och skapa jobb. Bredband är därför en samhällelig angelägenhet för Sverige och har stor betydelse för hela landets välfärd. Jordbruksverket och kommunikationsmyndigheten PTS ambition är att bredband ska finnas tillgängligt i hela landet. Även i områden där marknaden inte på egen hand kan bygga framtidens infrastruktur ska det finnas möjligheter att kunna utveckla företagande och leva ett modernt liv. Kombinationen skapar väsentligt bättre förutsättningar för bland annat byalag och andra utvecklingsgrupper som är verksamma på landsbygden att bygga bredband. Stödet bygger på lokalt engagemang och initiativkraft bland landsbygdens befolkning och företagare. ÖstraRydsBygdensByalag har med Leaderstöd startat ett EU-projekt för att göra en förstudie om skapande av en strategisk servicepunkt vid eventuell nystart av lanthandel i Östra Ryd, samt att undersöka möjligheten av att tillsammans med kommunen och länsstyrelsen med statliga pengar och EU-stöd finansiera ett öppet nät med fiberkabel från befintlig kabel vid Höversby till Östra Ryd. I byalagets regi kan sedan ett öppet fiberkabelnät byggas ut till hushållen i Östra Ryd. Boende o företagare i Östra Ryd är idag hänvisade till Telia/Soneras ADSL nät som matas via radiolänk från Söderköping och vidare ut till de olika telestationerna. Detta är ganska instabilt och de flesta når inte ens upp till maxfart som är 8 megabit/sekund. ADSL-anslutningarna är enligt utsago fullbelagda, varför radiolänken annars bör bytas ut. Mobilt bredband med låg kapacitet går att använda på vissa platser (nära masterna) men inte inomhus. I grannsocknen Björsäter genomförs nu ett liknande projekt där byalaget kan få viss hjälp med planering m.m. Byalaget har dessutom möjligheter att erhålla ytterligare Leaderstöd för att skapa en strategisk servicepunkt och bredbandsutbyggnad i bygden.
Vi vill därför:
att kommunen i nya IT-planen ger möjlighet för utbyggnad av ett öppet bredbandsnät med fiberkabel i ÖstraRydsBygden.
att Kommunen tillsammans med Länsstyrelsen o byalaget undersöker alternativa finansieringsmöjligheter för att bygga och driva fiberkabelnät.
Östra Rydsbygdens Byalag. Antaget vid styrgruppsmöte 2010-10-19.
Instämplat Söderköpings kommun 2010-10-20. Enligt uppdrag: Östen Johansson
tisdag 19 oktober 2010
Gmail - Skriv ett mail - rydjohan@gmail.com
Gmail - Skriv ett mail - rydjohan@gmail.comFacebook kan ge fler nya företag
Sociala medier som Facebook och Twitter kan komma att bidra till att fler vågar starta eget, visar ny forskning.
Många är kritiska till sociala medier och benämner det som onödigt, tidsödande nonsens.
Men en rapport, sammanställd av Håkan Selg, doktorand vid institutionen för informationsteknologi på Uppsala universitet, visar bland annat att sociala medier bidrar till att bygga relevanta nätverk.
– Porträttet, kommentarerna och uppdateringarna gör att vi hela tiden påminns om ”vännernas” existens. Innehållet spelar inte så stor roll men effekten blir att vi upplever Facebook-vännerna som närmare jämfört med sådana bekanta som inte finns på Facebook, säger Håkan Selg enligt ett pressmeddelande från Uppsala universitet.
Via nätverken kan man få tips om jobb, bostäder eller som företagare få hjälp med praktiska problem och nyttiga kontakter.
Det erbjuder dessutom en möjlighet för individer utan stora ekonomiska resurser att nå ut till många fler, publicera sig gratis och lägga grund för egna verksamheter.
– En realistisk effekt av sociala medier är att många kostnader för att driva verksamhet på sikt kommer att minska. Det leder sannolikt till att många fler kommer att kunna starta egna företag framöver och att arbetslivet successivt kommer att förändras, säger Håkan Selg.
Sociala medier som Facebook och Twitter kan komma att bidra till att fler vågar starta eget, visar ny forskning.
Många är kritiska till sociala medier och benämner det som onödigt, tidsödande nonsens.
Men en rapport, sammanställd av Håkan Selg, doktorand vid institutionen för informationsteknologi på Uppsala universitet, visar bland annat att sociala medier bidrar till att bygga relevanta nätverk.
– Porträttet, kommentarerna och uppdateringarna gör att vi hela tiden påminns om ”vännernas” existens. Innehållet spelar inte så stor roll men effekten blir att vi upplever Facebook-vännerna som närmare jämfört med sådana bekanta som inte finns på Facebook, säger Håkan Selg enligt ett pressmeddelande från Uppsala universitet.
Via nätverken kan man få tips om jobb, bostäder eller som företagare få hjälp med praktiska problem och nyttiga kontakter.
Det erbjuder dessutom en möjlighet för individer utan stora ekonomiska resurser att nå ut till många fler, publicera sig gratis och lägga grund för egna verksamheter.
– En realistisk effekt av sociala medier är att många kostnader för att driva verksamhet på sikt kommer att minska. Det leder sannolikt till att många fler kommer att kunna starta egna företag framöver och att arbetslivet successivt kommer att förändras, säger Håkan Selg.
onsdag 13 oktober 2010
Facebook (1) | Östen Johansson
Facebook (1) | Östen Johansson
Till Kommunfullmäktige i Söderköpings kommun 2010-10-13
Motion.
Bredbandsutbyggnad även på landsbygden.
I kommunens nya IT-plan bör planeras för att bygga ut nya öppna bredbandsnät med fiberkabel.
Regeringen har i sin nya bredbandsstrategi som mål att 90 procent av Sveriges hushåll år 2020 skall ha 100 megabit/sekund. Detta är endast möjligt med bredbandsfiber, kommunerna skall medverka till detta som samhällsplanerare och i vissa fall som nätägare. Därför har staten avsatt medel för att förverkliga dessa mål i områden där inte kommersiella krafter räcker till. (Orter med mer än 3000 invånare ges ej bidrag)bredband är en samhällelig angelägenhet för Sverige och har stor betydelse för hela landets välfärd. Jordbruksverket och PTS har med gemensamma insatser visat att det går att nå stora synergieffekter i myndigheternas uppdrag — ett första steg i ett fördjupat samarbete för ökad bredbandstillgång på landsbygden. Bredband stärker inte minst landsbygden, bredband kan liknas vid Sveriges blodomlopp. Alla sektorer och delar av samhället är i dag beroende av fungerande kommunikationer. Detta gäller särskilt landsbygden där tillgången till lokal service ofta är begränsad. Företag inom de gröna näringarna, som är en viktig del i förnyelsen av den svenska ekonomin och en stark drivkraft för tillväxten, återfinns ofta på landsbygden. Dessa företag behöver bredbandsinfrastruktur med hög överföringskapacitet för att kunna fungera och skapa jobb. Bredband är därför en samhällelig angelägenhet för Sverige och har stor betydelse för hela landets välfärd. Jordbruksverket och kommunikationsmyndigheten PTS ambition är att bredband ska finnas tillgängligt i hela landet. Även i områden där marknaden inte på egen hand kan bygga framtidens infrastruktur ska det finnas möjligheter att kunna utveckla företagande och leva ett modernt liv. Kombinationen skapar väsentligt bättre förutsättningar för bland annat byalag och andra utvecklingsgrupper som är verksamma på landsbygden att bygga bredband. Stödet bygger på lokalt engagemang och initiativkraft bland landbygdens befolkning och företagare. Byalag kan med Leaderstöd göra en förstudie och undersöka möjligheten av att tillsammans med kommunen och länsstyrelsen med statliga pengar och EU-stöd finansiera ett öppet nät med fiberkabel. Boende o företagare utanför staden är idag hänvisade till Telia/Soneras ADSL nät. Detta är ganska instabilt och de flesta når inte ens upp till maxfart som är 8 megabit/sekund. Mobilt bredband med låg kapacitet går att använda på vissa platser (nära masterna) men inte inomhus. I grannkommunen Åtvidaberg genomförs nu ett liknande projekt där byalag och kommunen kan få viss hjälp med planering m.m. Byalagen har dessutom möjligheter att erhålla ytterliggare Leaderstöd för att skapa en bredbandsutbyggnad i bygden.
Jag vill därför:
att kommunen i nya IT-planen ger möjlighet för utbyggnad av ett öppet bredbandsnät med fiberkabel på landsbygden.
att Kommunen tillsammans med Länsstyrelsen o byalagen undersöker alternativa finansieringsmöjligheter för att kunna bygga och driva öppna fiberkabelnät.
Östen Johansson (C)
Till Kommunfullmäktige i Söderköpings kommun 2010-10-13
Motion.
Bredbandsutbyggnad även på landsbygden.
I kommunens nya IT-plan bör planeras för att bygga ut nya öppna bredbandsnät med fiberkabel.
Regeringen har i sin nya bredbandsstrategi som mål att 90 procent av Sveriges hushåll år 2020 skall ha 100 megabit/sekund. Detta är endast möjligt med bredbandsfiber, kommunerna skall medverka till detta som samhällsplanerare och i vissa fall som nätägare. Därför har staten avsatt medel för att förverkliga dessa mål i områden där inte kommersiella krafter räcker till. (Orter med mer än 3000 invånare ges ej bidrag)bredband är en samhällelig angelägenhet för Sverige och har stor betydelse för hela landets välfärd. Jordbruksverket och PTS har med gemensamma insatser visat att det går att nå stora synergieffekter i myndigheternas uppdrag — ett första steg i ett fördjupat samarbete för ökad bredbandstillgång på landsbygden. Bredband stärker inte minst landsbygden, bredband kan liknas vid Sveriges blodomlopp. Alla sektorer och delar av samhället är i dag beroende av fungerande kommunikationer. Detta gäller särskilt landsbygden där tillgången till lokal service ofta är begränsad. Företag inom de gröna näringarna, som är en viktig del i förnyelsen av den svenska ekonomin och en stark drivkraft för tillväxten, återfinns ofta på landsbygden. Dessa företag behöver bredbandsinfrastruktur med hög överföringskapacitet för att kunna fungera och skapa jobb. Bredband är därför en samhällelig angelägenhet för Sverige och har stor betydelse för hela landets välfärd. Jordbruksverket och kommunikationsmyndigheten PTS ambition är att bredband ska finnas tillgängligt i hela landet. Även i områden där marknaden inte på egen hand kan bygga framtidens infrastruktur ska det finnas möjligheter att kunna utveckla företagande och leva ett modernt liv. Kombinationen skapar väsentligt bättre förutsättningar för bland annat byalag och andra utvecklingsgrupper som är verksamma på landsbygden att bygga bredband. Stödet bygger på lokalt engagemang och initiativkraft bland landbygdens befolkning och företagare. Byalag kan med Leaderstöd göra en förstudie och undersöka möjligheten av att tillsammans med kommunen och länsstyrelsen med statliga pengar och EU-stöd finansiera ett öppet nät med fiberkabel. Boende o företagare utanför staden är idag hänvisade till Telia/Soneras ADSL nät. Detta är ganska instabilt och de flesta når inte ens upp till maxfart som är 8 megabit/sekund. Mobilt bredband med låg kapacitet går att använda på vissa platser (nära masterna) men inte inomhus. I grannkommunen Åtvidaberg genomförs nu ett liknande projekt där byalag och kommunen kan få viss hjälp med planering m.m. Byalagen har dessutom möjligheter att erhålla ytterliggare Leaderstöd för att skapa en bredbandsutbyggnad i bygden.
Jag vill därför:
att kommunen i nya IT-planen ger möjlighet för utbyggnad av ett öppet bredbandsnät med fiberkabel på landsbygden.
att Kommunen tillsammans med Länsstyrelsen o byalagen undersöker alternativa finansieringsmöjligheter för att kunna bygga och driva öppna fiberkabelnät.
Östen Johansson (C)
onsdag 22 september 2010
Gmail - Skriv ett mail - rydjohan@gmail.com
Gmail - Skriv ett mail - rydjohan@gmail.com
Hjälp till att sprida och underteckna detta UPPROP!
Du kan hjälpa till på flera olika sätt:
Bifogade filen kan du sända i brev till, Kommunstyrelsen Söderköping 61480 Söderköping
Du kan vidarebefordra eller sända detta mail till: kommunstyrelsen@soderkoping.se
Du kan även ringa till någon av dina politiker och kräva besked
Sprid gärna detta upprop till dina vänner så blir vi många.
UPPROP
Tyvärr håller många av våra politiker, så här snabbt efter valet att köra över både flertalet av våra duktiga pedagoger i skolan, samt flertalet av föräldrar och anhöriga som anser att man inte skall äventyra undervisningskvalitén i våra mindre skolor genom att bussa in årskurs sex till staden för att fylla våra högstadieskolor. Barn o Utbildningsnämnden har med knapp majoritet fattat ett beslut att föreslå Kommunstyrelsen att alla i årskurs sex från de mindre skolorna skall bussas in till stadens högstadieskolor. Att inte sända ett sådant här förslag till beslut på en bred remiss till berörda grupper är ett svek mot demokratin.
Uttalande
Till Kommunstyrelsen i Söderköpings kommun 2010-09-21
Rädda undervisningskvaliteten i våra mindre skolor
Vi är mycket bekymrade över Barn o Utbildningsnämndens majoritets förslag om att våra barn i årskurs sex, skall bussas in till Söderköping för att där gå i en 6 till 9 högstadieskola.
För många av våra barn kommer detta att medföra att deras restid fördubblas.
Vi tror också att omorganisationen kommer att verka negativt för kvaliteten på undervisningen för de barn som blir kvar i våra mindre skolor. På sikt kan detta också äventyra flera mindre skolors existens i kommunens ytterområden, med det minskande antalet elever som blir följden.
Tilldelning av medel till olika skolor sker idag med en summa per elev, detta gör naturligtvis att antalet lärare kommer att minska i de skolor som drabbas av elevreduceringen med sämre kvalitet på undervisningen som följd.
Som skäl anges att omflyttningen sker av pedagogiska skäl, men vi befarar att rätta orsaken är att man vill säkra tillräckligt antal elever att fylla högstadieskolorna i staden med.
Det är bättre att kvaliteten på undervisningen för årskurs sex hålls uppe med att ämneslärare åker ut till de mindre skolorna någon dag i veckan. I den nya lärarutbildningen som nu sker breddas undervisningen för att man skall kunna undervisa på ett bredare sätt, i väntan på att nya lärare kommer in kan kompetensutbildning även ske för de lärare som nu arbetar i våra mindre skolor.
Många av våra lärare och föräldrar i Söderköping är tveksamma till att årskurs sex skall övergå till en högstadieskola i staden, de anser helt enkelt att eleverna i den åldern inte är mogna för den tuffare miljön.
Vi yrkar alltså:
att Kommunstyrelsen avslår Barn o Utbildningsnämndens förslag till omorganisation av skolverksamheten, innebärande bussning av årskurs sex till staden och att dessa skall ingå i en 6 till 9 högstadieskola. Vi förslår att det istället tas fram andra lösningar för det vikande elevantalet i kommunens högstadieskolor.
i andra hand:
att ärendet sändes på remiss till föräldragrupper och byalag i kommunen, samt på internremiss till pedagogisk personal i våra skolor innan beslut fattas.
ÖstraRydsBygdensByalag Enligt beslut 2010-09-21
Östen Johansson Rosenberg 61496 Östra Ryd 011-740 34
WWW.ostrarydbyalag.se
Hjälp till att sprida och underteckna detta UPPROP!
Du kan hjälpa till på flera olika sätt:
Bifogade filen kan du sända i brev till, Kommunstyrelsen Söderköping 61480 Söderköping
Du kan vidarebefordra eller sända detta mail till: kommunstyrelsen@soderkoping.se
Du kan även ringa till någon av dina politiker och kräva besked
Sprid gärna detta upprop till dina vänner så blir vi många.
UPPROP
Tyvärr håller många av våra politiker, så här snabbt efter valet att köra över både flertalet av våra duktiga pedagoger i skolan, samt flertalet av föräldrar och anhöriga som anser att man inte skall äventyra undervisningskvalitén i våra mindre skolor genom att bussa in årskurs sex till staden för att fylla våra högstadieskolor. Barn o Utbildningsnämnden har med knapp majoritet fattat ett beslut att föreslå Kommunstyrelsen att alla i årskurs sex från de mindre skolorna skall bussas in till stadens högstadieskolor. Att inte sända ett sådant här förslag till beslut på en bred remiss till berörda grupper är ett svek mot demokratin.
Uttalande
Till Kommunstyrelsen i Söderköpings kommun 2010-09-21
Rädda undervisningskvaliteten i våra mindre skolor
Vi är mycket bekymrade över Barn o Utbildningsnämndens majoritets förslag om att våra barn i årskurs sex, skall bussas in till Söderköping för att där gå i en 6 till 9 högstadieskola.
För många av våra barn kommer detta att medföra att deras restid fördubblas.
Vi tror också att omorganisationen kommer att verka negativt för kvaliteten på undervisningen för de barn som blir kvar i våra mindre skolor. På sikt kan detta också äventyra flera mindre skolors existens i kommunens ytterområden, med det minskande antalet elever som blir följden.
Tilldelning av medel till olika skolor sker idag med en summa per elev, detta gör naturligtvis att antalet lärare kommer att minska i de skolor som drabbas av elevreduceringen med sämre kvalitet på undervisningen som följd.
Som skäl anges att omflyttningen sker av pedagogiska skäl, men vi befarar att rätta orsaken är att man vill säkra tillräckligt antal elever att fylla högstadieskolorna i staden med.
Det är bättre att kvaliteten på undervisningen för årskurs sex hålls uppe med att ämneslärare åker ut till de mindre skolorna någon dag i veckan. I den nya lärarutbildningen som nu sker breddas undervisningen för att man skall kunna undervisa på ett bredare sätt, i väntan på att nya lärare kommer in kan kompetensutbildning även ske för de lärare som nu arbetar i våra mindre skolor.
Många av våra lärare och föräldrar i Söderköping är tveksamma till att årskurs sex skall övergå till en högstadieskola i staden, de anser helt enkelt att eleverna i den åldern inte är mogna för den tuffare miljön.
Vi yrkar alltså:
att Kommunstyrelsen avslår Barn o Utbildningsnämndens förslag till omorganisation av skolverksamheten, innebärande bussning av årskurs sex till staden och att dessa skall ingå i en 6 till 9 högstadieskola. Vi förslår att det istället tas fram andra lösningar för det vikande elevantalet i kommunens högstadieskolor.
i andra hand:
att ärendet sändes på remiss till föräldragrupper och byalag i kommunen, samt på internremiss till pedagogisk personal i våra skolor innan beslut fattas.
ÖstraRydsBygdensByalag Enligt beslut 2010-09-21
Östen Johansson Rosenberg 61496 Östra Ryd 011-740 34
WWW.ostrarydbyalag.se
lördag 18 september 2010
Facebook (27) | Östen Johansson
Facebook (27) | Östen Johansson: "– skickat med Google Verktygsfält"
måndag 13 september 2010
Gmail - Prioriterad inkorg - rydjohan@gmail.com
Gmail - Prioriterad inkorg - rydjohan@gmail.com
Valet måste handla om miljön
Nu när Sverige går till val måste de viktiga miljöfrågorna finnas med högst upp på agendan både på riksnivå och ute i kommunerna.
Miljöpolitik är i grunden också välfärdsfrågor. Välfärd är inte bara pengar i plånboken utan också att vi kan andas frisk luft och att vi alla är en del av en hållbar utveckling.
Efter fiaskot vid klimatförhandlingarna i Köpenhamn i december har det lokala klimatarbetet blivit allt viktigare. Kommunerna måste helt enkelt intensifiera sitt klimatarbete.
Vi i Centerpartiet i Söderköping vill föra ner de nationella miljö- och klimatmålen på en lokal nivå och ta fram en ny energiplan och en miljöstrategi för hela kommunen - sätta tydliga miljömål inom hela den kommunala verksamheten.
Vi är beredda att ta det ansvar som krävs för att Söderköping ska bli en framstående klimatkommun. Vi måste skapa demokratiska processer där visioner för hållbar utveckling kan diskuteras med en bred delaktighet i samhället.
Centerpartiet i Söderköping vill verka för en översiktsplan inriktad på minskade utsläpp av växthusgaser och effektivisera energianvändningen och på sikt skapa en fossilbränslefri kommun.
Vi har alla ett ansvar att bidra till en hållbar kommun!
Caroline Ottosson
Kretsloppsansvarig i Centerpartiet Söderköping
Valet måste handla om miljön
Nu när Sverige går till val måste de viktiga miljöfrågorna finnas med högst upp på agendan både på riksnivå och ute i kommunerna.
Miljöpolitik är i grunden också välfärdsfrågor. Välfärd är inte bara pengar i plånboken utan också att vi kan andas frisk luft och att vi alla är en del av en hållbar utveckling.
Efter fiaskot vid klimatförhandlingarna i Köpenhamn i december har det lokala klimatarbetet blivit allt viktigare. Kommunerna måste helt enkelt intensifiera sitt klimatarbete.
Vi i Centerpartiet i Söderköping vill föra ner de nationella miljö- och klimatmålen på en lokal nivå och ta fram en ny energiplan och en miljöstrategi för hela kommunen - sätta tydliga miljömål inom hela den kommunala verksamheten.
Vi är beredda att ta det ansvar som krävs för att Söderköping ska bli en framstående klimatkommun. Vi måste skapa demokratiska processer där visioner för hållbar utveckling kan diskuteras med en bred delaktighet i samhället.
Centerpartiet i Söderköping vill verka för en översiktsplan inriktad på minskade utsläpp av växthusgaser och effektivisera energianvändningen och på sikt skapa en fossilbränslefri kommun.
Vi har alla ett ansvar att bidra till en hållbar kommun!
Caroline Ottosson
Kretsloppsansvarig i Centerpartiet Söderköping
torsdag 9 september 2010
Ännu klimatsmartare kommun
Söderköping har chansen att bli ännu klimatsmarta kommun. Låt oss ta den.
Centerpartiet har jobbat aktivt med miljöfrågorna sedan i början av 60-talet en naturlig del i vårt bondeförbundsarv.
Att bruka jorden utan att förbruka finns i bondens själ.
Söderköping har goda förutsättningar att bli föregångare i miljö- och klimatarbetet. De “gröna” näringarna är väl företrädda, med skogen och den högklassiga jorden som viktiga resurser i vår miljöstrategi. Den bästa åkerjorden ska därför bevaras som resurs för vår framtida försörjning av såväl mat som energi och skyddas vid planering och byggande.
Centerpartiet vill utveckla Söderköping till en ännu klimatsmartare kommun. Kommunen ska samverka med universitetet, företagen och andra organisationer i syfte att kraftfullt kunna utveckla en samlad miljö- och energistrategi i hela kommunen.
Klimatsmart energieffektivisering i samverkan med Energi- kontoret Östra Götaland och näringslivet i energifrågor.
Söderköping har goda förutsättningar att bli föregångare i miljö och klimatarbetet.
Målet för verksamheten är att i ett helhetsperspektiv effektivisera och minska energianvändningen och bidra till en fossilbränslefri kommun.
I kommunen finns stora resurser av skogsbiobränslen, dessa kan med fördel användas i lokala närvärmenät i kommunens mindre tätorter eller andra mindre husgrupper. All samhällsplanering måste ske energismart.
Klimatsmart miljöteknik: Det ska leda till fler företag och jobb inom miljötekniken.
Klimatsmart energiproduktion: biogasdrift för såväl egna som köpta transporter. Det är också viktigt att det sker en lokaluppbyggnad av biogasproduktion och en utbyggd infrastruktur för lokala biogasmackar. Vindkraft och solenergi och andra miljövänliga energikällor ska utvecklas.
Att byta transportsätt för både varor och personer till mindre förorenande transportformer är en nyckelfaktor i all hållbar transportpolitik.
Klimatsmart upphandling: Genom att ta med tydliga miljö och klimatkrav vid offentlig upphandling kan vi bidra till minskad miljö- och klimatpåverkan och samtidigt bidra till att skapa en marknad för dessa varor och tjänster.
Söderköping har chansen att bli en ännu klimatsmartare kommun. Låt oss ta den.
Centerpartiet har jobbat aktivt med miljöfrågorna sedan i början av 60-talet en naturlig del i vårt bondeförbundsarv.
Att bruka jorden utan att förbruka finns i bondens själ.
Söderköping har goda förutsättningar att bli föregångare i miljö- och klimatarbetet. De “gröna” näringarna är väl företrädda, med skogen och den högklassiga jorden som viktiga resurser i vår miljöstrategi. Den bästa åkerjorden ska därför bevaras som resurs för vår framtida försörjning av såväl mat som energi och skyddas vid planering och byggande.
Centerpartiet vill utveckla Söderköping till en ännu klimatsmartare kommun. Kommunen ska samverka med universitetet, företagen och andra organisationer i syfte att kraftfullt kunna utveckla en samlad miljö- och energistrategi i hela kommunen.
Klimatsmart energieffektivisering i samverkan med Energi- kontoret Östra Götaland och näringslivet i energifrågor.
Söderköping har goda förutsättningar att bli föregångare i miljö och klimatarbetet.
Målet för verksamheten är att i ett helhetsperspektiv effektivisera och minska energianvändningen och bidra till en fossilbränslefri kommun.
I kommunen finns stora resurser av skogsbiobränslen, dessa kan med fördel användas i lokala närvärmenät i kommunens mindre tätorter eller andra mindre husgrupper. All samhällsplanering måste ske energismart.
Klimatsmart miljöteknik: Det ska leda till fler företag och jobb inom miljötekniken.
Klimatsmart energiproduktion: biogasdrift för såväl egna som köpta transporter. Det är också viktigt att det sker en lokaluppbyggnad av biogasproduktion och en utbyggd infrastruktur för lokala biogasmackar. Vindkraft och solenergi och andra miljövänliga energikällor ska utvecklas.
Att byta transportsätt för både varor och personer till mindre förorenande transportformer är en nyckelfaktor i all hållbar transportpolitik.
Klimatsmart upphandling: Genom att ta med tydliga miljö och klimatkrav vid offentlig upphandling kan vi bidra till minskad miljö- och klimatpåverkan och samtidigt bidra till att skapa en marknad för dessa varor och tjänster.
Söderköping har chansen att bli en ännu klimatsmartare kommun. Låt oss ta den.
måndag 6 september 2010
Gmail - VB: Post och telestyrelsen: Pengar problem för byalag som vill bygga bredband - rydjohan@gmail.com
Pengar problem för byalag som vill bygga bredband
2010-08-30
Nu är det dags att Söderköping hänger på annars tappar Landsbygdsföretagen mark.
Nästan hälften av byalagen har byggt bredband i sin hembygd eller diskuterar möjligheterna att göra det. Men finansieringen är på sina håll ett bekymmer. Det visar en undersökning från kommunikationsmyndigheten PTS. I oktober kommer ett nytt stöd som kanske kan råda bot på problemet.
I PTS undersökning om bredband uppger 23 procent av byalagen att de redan har byggt bredband – lika många svarar att de har påbörjat arbetet eller diskuterar frågan. Undersökningen visar tydligt att det lokalt finns en hög aktivitetsnivå och ett engagemang i bredbandsfrågan. På frågan vad bredbandet ska användas till uppger byalagen ”webbsurfning inklusive banktjänster” (45 procent), ”arbeta hemifrån” (32 procent), ”telefoni” (31 procent) och ”företagande” (30 procent).
– Det är tydligt att många byalag ser de positiva effekter ett bra bredband kan ge – fler kan jobba hemifrån, det blir enklare att driva företag, men också att använda Internet för en effektivare vardag, exempelvis bankaffärer. Dessutom kan det bidra till ökad gemenskap och delaktighet i samhället, säger Patrik Sandgren, projektledare på PTS.
Nytt stöd i oktober
Undersökningen visar även att de byalag som har stött på bekymmer i samband med bredbandsutbyggnaden har haft problem med finansieringen. PTS hoppas nu att de 95 miljoner kronor som myndigheten har tilldelats av regeringen för att stimulera bredbandsutbyggnad på landsbygden i viss utsträckning kan råda bot på finansieringsproblemet. Frågan är även prioriterad av regeringens Bredbandsforum, där PTS ingår som en av flera aktörer.
Byalag, andra lokala utvecklingsgrupper och kommuner kommer att kunna använda pengarna som offentlig medfinansiering inom ramen för de bredbandsstöd som finns i dag, exempelvis landsbygdsprogrammet eller kanalisationsstödet.
– Vi räknar med att i oktober kunna börja tilldela pengar för medfinansiering av bredbandsprojekt på landsbygden, säger Patrik Sandgren.
När stödet börjar bli klart att söka, via landsbygdsprogrammet eller kanalisationsstödet, kommer PTS att presentera mer information om det på www.pts.se/bredbandsstod.
Mer information om landsbygdsprogrammet finns på www.jordbruksverket.se/bredband och om kanalisationsstödet på www.lansstyrelsen.se/orebro/amnen/bredband/kanalisationsstod.
Undersökningen är genomförd av TNS Sifo på uppdrag av PTS. Totalt 300 byalag runt om i landet har fått svara på frågor om bredband.
För mer information
Patrik Sandgren, projektledare: 073-644 57 13
PTS presstjänst: 08-678 55 55
Om Bredbandsforum
Regeringens Bredbandsforum är en mötesplats för dem som verkar på den svenska bredbandsmarknaden. I Bredbandsforum är organisationer, företag och myndigheter inbjudna att delta. Syftet med Bredbandsforum är att vi tillsammans ska bidra till att målen i regeringens bredbandsstrategi uppnås, så att Sverige får bredband i världsklass. Läs mer på www.bredbandivarldsklass.se.
http://www.pts.se/sv/Nyheter/Pressmeddelanden/2010/Pengar-problem-for-byalag-som-vill-bygga-bredband/
____________________________
Patrik Sandgren
Analytiker
PTS – kommunikationsmyndigheten
Konsumentmarknadsavdelningen
Enheten för Tillgänglighet & Marknadsanalys
Telefon: 08-678 57 13
Mobil: 0736 - 44 57 13
patrik.sandgren@pts.se
www.pts.se
2010-08-30
Nu är det dags att Söderköping hänger på annars tappar Landsbygdsföretagen mark.
Nästan hälften av byalagen har byggt bredband i sin hembygd eller diskuterar möjligheterna att göra det. Men finansieringen är på sina håll ett bekymmer. Det visar en undersökning från kommunikationsmyndigheten PTS. I oktober kommer ett nytt stöd som kanske kan råda bot på problemet.
I PTS undersökning om bredband uppger 23 procent av byalagen att de redan har byggt bredband – lika många svarar att de har påbörjat arbetet eller diskuterar frågan. Undersökningen visar tydligt att det lokalt finns en hög aktivitetsnivå och ett engagemang i bredbandsfrågan. På frågan vad bredbandet ska användas till uppger byalagen ”webbsurfning inklusive banktjänster” (45 procent), ”arbeta hemifrån” (32 procent), ”telefoni” (31 procent) och ”företagande” (30 procent).
– Det är tydligt att många byalag ser de positiva effekter ett bra bredband kan ge – fler kan jobba hemifrån, det blir enklare att driva företag, men också att använda Internet för en effektivare vardag, exempelvis bankaffärer. Dessutom kan det bidra till ökad gemenskap och delaktighet i samhället, säger Patrik Sandgren, projektledare på PTS.
Nytt stöd i oktober
Undersökningen visar även att de byalag som har stött på bekymmer i samband med bredbandsutbyggnaden har haft problem med finansieringen. PTS hoppas nu att de 95 miljoner kronor som myndigheten har tilldelats av regeringen för att stimulera bredbandsutbyggnad på landsbygden i viss utsträckning kan råda bot på finansieringsproblemet. Frågan är även prioriterad av regeringens Bredbandsforum, där PTS ingår som en av flera aktörer.
Byalag, andra lokala utvecklingsgrupper och kommuner kommer att kunna använda pengarna som offentlig medfinansiering inom ramen för de bredbandsstöd som finns i dag, exempelvis landsbygdsprogrammet eller kanalisationsstödet.
– Vi räknar med att i oktober kunna börja tilldela pengar för medfinansiering av bredbandsprojekt på landsbygden, säger Patrik Sandgren.
När stödet börjar bli klart att söka, via landsbygdsprogrammet eller kanalisationsstödet, kommer PTS att presentera mer information om det på www.pts.se/bredbandsstod.
Mer information om landsbygdsprogrammet finns på www.jordbruksverket.se/bredband och om kanalisationsstödet på www.lansstyrelsen.se/orebro/amnen/bredband/kanalisationsstod.
Undersökningen är genomförd av TNS Sifo på uppdrag av PTS. Totalt 300 byalag runt om i landet har fått svara på frågor om bredband.
För mer information
Patrik Sandgren, projektledare: 073-644 57 13
PTS presstjänst: 08-678 55 55
Om Bredbandsforum
Regeringens Bredbandsforum är en mötesplats för dem som verkar på den svenska bredbandsmarknaden. I Bredbandsforum är organisationer, företag och myndigheter inbjudna att delta. Syftet med Bredbandsforum är att vi tillsammans ska bidra till att målen i regeringens bredbandsstrategi uppnås, så att Sverige får bredband i världsklass. Läs mer på www.bredbandivarldsklass.se.
http://www.pts.se/sv/Nyheter/Pressmeddelanden/2010/Pengar-problem-for-byalag-som-vill-bygga-bredband/
____________________________
Patrik Sandgren
Analytiker
PTS – kommunikationsmyndigheten
Konsumentmarknadsavdelningen
Enheten för Tillgänglighet & Marknadsanalys
Telefon: 08-678 57 13
Mobil: 0736 - 44 57 13
patrik.sandgren@pts.se
www.pts.se
fredag 27 augusti 2010
Bygg Ut E22 Nu | Centernytt Söderköping
Uttalande från Rådhuset Söderköping av Magnus Berge Söderköping, Karin Jonsson Norrköping, Denny Lawrot Finspång och Anders Carlsson Valdemarsvik som skrivit en brinnande apell om igångstarten av förbifarten till regeringen och Trafikverket. Länets centerpartister är samlade där i dag. 2010-08-27
Brev till Regeringen och Trafikverket
BYGG UT E22 NU
Varför är inte E22 den infrastrukturella livsnerv för sydöstra Sverige som E6 är för västra Sverige?
Svaret är att staten under många decennier underlåtit att lägga de resurser på E22 som varit nödvändiga.
Två av flaskhalsarna som bidragit till E22:s undermåliga standard i vår region är de sju ljusreglerade korsningarna och den öppningsbara kanalbron i Söderköping samt kopplingen mellan E4 och E22.
I Söderköping uppstår idag milslånga köer där nyttotrafik och arbetspendlare i regionen kommer tillsammans med ”fritidspendlare” till skärgårdsområdet och Öland.
Efter decennier av oklarhet kring förbifartsfrågan i Söderköping finns nu både plan- och finansieringsmässiga förutsättningar efter beslut i kommun och regering.
I Norrköping har kommun och Trafikverk en färdig lösning som regeringen kan och bör fatta beslut om.
Därför är nu vårt budskap tydligt till Trafikverk och regering:
BYGG UT E22 NU
Brev till Regeringen och Trafikverket
BYGG UT E22 NU
Varför är inte E22 den infrastrukturella livsnerv för sydöstra Sverige som E6 är för västra Sverige?
Svaret är att staten under många decennier underlåtit att lägga de resurser på E22 som varit nödvändiga.
Två av flaskhalsarna som bidragit till E22:s undermåliga standard i vår region är de sju ljusreglerade korsningarna och den öppningsbara kanalbron i Söderköping samt kopplingen mellan E4 och E22.
I Söderköping uppstår idag milslånga köer där nyttotrafik och arbetspendlare i regionen kommer tillsammans med ”fritidspendlare” till skärgårdsområdet och Öland.
Efter decennier av oklarhet kring förbifartsfrågan i Söderköping finns nu både plan- och finansieringsmässiga förutsättningar efter beslut i kommun och regering.
I Norrköping har kommun och Trafikverk en färdig lösning som regeringen kan och bör fatta beslut om.
Därför är nu vårt budskap tydligt till Trafikverk och regering:
BYGG UT E22 NU
tisdag 3 augusti 2010
onsdag 28 juli 2010
Facebook | Östen Johansson
Facebook | Östen Johansson
Även äldre ska få välja vad de får till middag
Centerpartiet vill införa ”fritt matval”
Idag får 60 000 personer mat hemkörd. Mer än en tredjedel av dessa får över huvud taget inte välja vilken mat de vill ha. För många är alltså friheten att välja minimal, särskilt för äldre och sjuka. De får helt enkelt acceptera det som erbjuds.
För oss i Centerpartiet är det viktigt att människor ska kunna välja mer själva. Därför har regeringen underättat för äldre att välja mer själva i omsorgen.
Centerpartiet har en vision om Sverige som det nya matlandet i Europa. I visionen finns fem fokusområden, offentlig mat är ett av dem. För att nå dit krävs kvalité i alla led. Från jord till bord. Livsmedelsproduktionen i Sverige ska vara av toppkvalité och det ska också maten i lådorna vara.
- I matlandet Sverige räcker det inte att maten har rätt näringssammansättning - den måste vara god också. Mat ska vara en upplevelse - inte en plastlåda utan doft och smak. Centerpartiet har redan underlättat för de äldre att välja mer själva i omsorgen genom den nya lagen om valfrihetssystem (LOV) som ska stimulera konkurrensen. Genom LOV blir valfrihet det självklara sättet att driva äldreomsorg i kommunerna. Men valfriheten bör omfatta även maten. Tyvärr är det bara tre procent av kommunerna som har infört valfrihet för maten för de äldre.
Även äldre ska få välja vad de får till middag
En ny lag som ska stimulera konkurrensen har trätt i kraft, och 280 mkr har avsatts för att få lagen på plats.Vi vill lagstifta så de äldre verkligen får välja själva vilken mat de ska äta. Det finns massor av duktiga kockar som är jätteduktiga på att laga mat. Genom att införa obligatorisk valfrihet kan man ge fler möjlighet att leverera mat till äldre.
Äldre människor är olika. De har olika behov och de har helt olika smak. Att inte låta dem välja vilken mat de vill äta är inte människovärdigt. För väldigt många äldre är måltiden det enda på dagen man ser fram emot! Därför SKA det också vara en upplevelse som man KAN se fram emot!
Det viktigaster är inte att maten är nyttig och tillagad enligt konstens alla regler. Huvudsaken är att maten är god! För om maten inte smakar bra så äter man heller inte upp den. Och då spelar det ingen roll hur nyttig den är.
Drömmen är att den lokala restaurangen ska kunna plocka ihop lådor från dagens rätt, och leverera ut. Genom att göra lagen om valfrihet i äldreomsorgen obligatorisk så är vi på väg dit. Då ger vi makten till de som ska äta maten. Då är det också slut på osmakliga lådor.
Valfrihet i mat behöver inte bli dyrt. Idag är det transportkostnaderna som är den stora utgiftsposten när det gäller mat som transporteras hem till äldre. Det går att få ner transportkostnaderna genom att tänka smart. Kommunerna utmanas nu till tävling om årets Matlandethuvudstad utifrån ett par fastslagna kriterier. Grunden är visionens fem fokusområden: primärproduktion, förädlad mat, offentlig mat, matturism och restaurang.
lördag 15 maj 2010
Bygdehistoria
Bygdehistoria
”Lysningsgänge” 2010-05-15
När en man och kvinna skulle gifta sig tog de ut lysning på pastorsexpeditionen. Det var mycket högtidlig händelse när deras namn första gången föll ned från predikstolen. LYSNING, KUNGÖRES INFÖR DENNA FÖRSAMLING FÖRSTA GÅNGEN MELLAN –N o N -. Då blev partiet officiellt inför allt folket och om någon ville opponera sig mot bröllopet, fick denne då anföra sin klagan. Lysning togs alltid ut när månen var på nytändning. På lördagskvällen före tredje lysningsdagen drog ungdomen lysningsbjörk. Ingen var bjuden på lysningsgänge men alla visste att ungdomarna skulle dra björk för att fira. Denna sedvänja lever ibland kvar i Ringarum, Mixsdala,.samt södra delen på Östra Ryd. I den norra delen på socknen var det vanligare med lysningsmottagning.
I närheten av flickans eller, om hon inte är från orten, pojkens hem, eller där brudparet sedan skall bosätta sig, fälles en välväxt tvillingbjörk, som ursprungligen är en fruktbarhetssymbol. Sedan bär man björken på axlarna fram till bostaden och då skall helst en spelman med dragspel eller fiol sitta i klykan av björken. En skämtsam procession, oftast ledd av traktens ungdomar (alltså brudparets jämnåriga vänner). Med förenade krafter reses björken mot bostadshuset. Om björken är stor kan resningen vara en svår sak och farlig både för tak- och tegelpannor, ofta sände man upp en man på taket som med rep. nära toppen på björken fick stor dragkraft. Björkdragningen kallades även kryckgänge. När man hurrat för lysningsparet bjuds på kaffe med många sorters kakor. Vanligtvis var det efteråt dans på logen om det var en bondflicka som skulle gifta sig. Brudens far brukade även traktera sina vänner i syrenbersån med starka drycker. Trädet lämnades kvar så att alla kunde se att i den här gården rustades det till bröllop. Klykan skulle sedan brudgummen göra en pedistal av att smycka hemmet med.
I samband med festligheterna samlade deltagarna in pengar som överlämnades till brudparet som lysningspresent.
Om man inte blev bjuden på någon traktering drogs hela björken fram mot husets ytterdörr och gärna in genom dörren där den fick ligga i hela sin längd. Men det var nog mera ett hot eftersom alla var förberedda på att det skulle bli lysningsgänge.
Man kan säga att lysningsgänget var allmogens (=landsbygdens) motsvarighet till borgerlighetens (=stadens) lysningsmottagning, som dock var en betydligt stillsammare och förmodligen bra mycket tråkigare tillställning.
Jag har under årens lopp varit med om många lysningsgänge och även om det inträffade på vintern, varit med om att dra fram en tvillinggran.
På vårt lysningsgänge samlades det över 100 personer och avslutades med dans. Många av våra vänner har vi ordnat med lysningsgänge för.
Våra tre barn har också firat med lysningsgänge för 10-15 år sedan. Vi försöker hålla traditionen vid liv, så nu på lördag den 15 maj när vi är bjudna på lysningsmottagning i Logen Vidar vid Munkbrogatan i Södrköping, det är ett brorsbarn till min fru Ingrid som skall gifta sig och paret skall bosätta sig på en bondgård vid Lund utanför Söderköping, de bor nu i Gusum. Då tänker vi överraska dem med att hugga en tvillingbjörk, samlas kl: 13:50 vid Klosterkvarn i Söderköping samt tåga Munkbrogatan (förhoppningsvis med spelman) fram till Logen Vidar samt resa lysningsbjörken mot huset. Troligen möter vi många förvånade miner.
Östen Johansson
”Lysningsgänge” 2010-05-15
När en man och kvinna skulle gifta sig tog de ut lysning på pastorsexpeditionen. Det var mycket högtidlig händelse när deras namn första gången föll ned från predikstolen. LYSNING, KUNGÖRES INFÖR DENNA FÖRSAMLING FÖRSTA GÅNGEN MELLAN –N o N -. Då blev partiet officiellt inför allt folket och om någon ville opponera sig mot bröllopet, fick denne då anföra sin klagan. Lysning togs alltid ut när månen var på nytändning. På lördagskvällen före tredje lysningsdagen drog ungdomen lysningsbjörk. Ingen var bjuden på lysningsgänge men alla visste att ungdomarna skulle dra björk för att fira. Denna sedvänja lever ibland kvar i Ringarum, Mixsdala,.samt södra delen på Östra Ryd. I den norra delen på socknen var det vanligare med lysningsmottagning.
I närheten av flickans eller, om hon inte är från orten, pojkens hem, eller där brudparet sedan skall bosätta sig, fälles en välväxt tvillingbjörk, som ursprungligen är en fruktbarhetssymbol. Sedan bär man björken på axlarna fram till bostaden och då skall helst en spelman med dragspel eller fiol sitta i klykan av björken. En skämtsam procession, oftast ledd av traktens ungdomar (alltså brudparets jämnåriga vänner). Med förenade krafter reses björken mot bostadshuset. Om björken är stor kan resningen vara en svår sak och farlig både för tak- och tegelpannor, ofta sände man upp en man på taket som med rep. nära toppen på björken fick stor dragkraft. Björkdragningen kallades även kryckgänge. När man hurrat för lysningsparet bjuds på kaffe med många sorters kakor. Vanligtvis var det efteråt dans på logen om det var en bondflicka som skulle gifta sig. Brudens far brukade även traktera sina vänner i syrenbersån med starka drycker. Trädet lämnades kvar så att alla kunde se att i den här gården rustades det till bröllop. Klykan skulle sedan brudgummen göra en pedistal av att smycka hemmet med.
I samband med festligheterna samlade deltagarna in pengar som överlämnades till brudparet som lysningspresent.
Om man inte blev bjuden på någon traktering drogs hela björken fram mot husets ytterdörr och gärna in genom dörren där den fick ligga i hela sin längd. Men det var nog mera ett hot eftersom alla var förberedda på att det skulle bli lysningsgänge.
Man kan säga att lysningsgänget var allmogens (=landsbygdens) motsvarighet till borgerlighetens (=stadens) lysningsmottagning, som dock var en betydligt stillsammare och förmodligen bra mycket tråkigare tillställning.
Jag har under årens lopp varit med om många lysningsgänge och även om det inträffade på vintern, varit med om att dra fram en tvillinggran.
På vårt lysningsgänge samlades det över 100 personer och avslutades med dans. Många av våra vänner har vi ordnat med lysningsgänge för.
Våra tre barn har också firat med lysningsgänge för 10-15 år sedan. Vi försöker hålla traditionen vid liv, så nu på lördag den 15 maj när vi är bjudna på lysningsmottagning i Logen Vidar vid Munkbrogatan i Södrköping, det är ett brorsbarn till min fru Ingrid som skall gifta sig och paret skall bosätta sig på en bondgård vid Lund utanför Söderköping, de bor nu i Gusum. Då tänker vi överraska dem med att hugga en tvillingbjörk, samlas kl: 13:50 vid Klosterkvarn i Söderköping samt tåga Munkbrogatan (förhoppningsvis med spelman) fram till Logen Vidar samt resa lysningsbjörken mot huset. Troligen möter vi många förvånade miner.
Östen Johansson
söndag 10 januari 2010
Elanvändning
Till Kommunfullmäktige i Söderköpings kommun 2010-01-10
Motion: Utredning om beredskapsläget vid eventuella strömavbrott, samt redovisning av de anslagna 10 miljoner kr för att minska klimatpåverkan och få ett effektivare uppvärmningssystem i kommunägda fastigheter
Under senaste åren har en del av de kommunägda fastigheterna (inbegripet kommunens bolags fastigheter) konverterats från oljeuppvärmning till värmepumpar. Detta minskar naturligtvis CO2 utsläppen lokalt, om det minskar CO2 utsläppen nationellt kan dock diskuteras, när elproduktionen som nu delvis måste ske med olje- eller kol-kondenskraft med 30 % verkningsgrad, detta till stor del på grund av stor förbrukning från värmepumpar eller annan eluppvärmning av våra hus i Sverige. Val av elberoende uppvärmningssystem måste naturligtvis kompletteras med alternativa uppvärmningssystem som kan kopplas in vid driftsstörningar. Särskilt viktigt är detta vid kommunens äldreboende, där en evakuering är svår vid stark kyla. Vid oljeeldning var detta ganska enkelt med reservelverk, men finns reservelverk med tillräcklig kapacitet att kunna sättas in och driva de ganska elenergikrävande värmepumparna vid stark kyla eller finns det andra alternativa uppvärmningssystem att tillgå vid eventuella driftstörningar av el-leveranser.
Kopplat till detta anslog Kommunfullmäktige i Söderköping för några år sedan 10 miljoner kr till investeringar i åtgärder för att minska klimatpåverkan och få ett effektivare uppvärmningssystem i kommunägda fastigheter. Det är nu lämpligt att göra en utvärdering av dessa investeringar. Inför ett nytt decennium och inför att kommunen påbörjat arbetet med att ta fram en ny energi o klimatplan, där kommunen ges ansvar för att alla fastigheter i Söderköpings kommun stimuleras till möjlighet att anpassas till EU:s och Sveriges klimatmål. Anslaget bör redovisas, hur pengarna har använts vilken verkan investeringarna haft, väntas investeringarna ge långsiktiga besparingar (med tanke på prognoser om framtida energipriser) och har investeringarna givit en positiv klimatpåverkan.
Jag föreslår därför att:
Kommunfullmäktige ger Kommunstyrelsen i uppdrag:
att utreda frågan om hur värmepumps o andra eluppvärmda kommunägda fastigheter kan alternativuppvärmas vid ev. driftsavbrott i el-leveranserna. Alternativt att redovisa en evakueringsplan hur främst kommunens äldreboende utanför fjärvärmeområdet vid behov kan evakueras.
att redovisa de av Kommunfullmäktige i Söderköping anslagna 10 miljoner kr till investeringar i åtgärder för att minska klimatpåverkan och få ett effektivare uppvärmningssystem i kommunägda fastigheter, hur pengarna har använts vilken verkan investeringarna haft, väntas investeringarna ge långsiktiga besparingar (med tanke på prognoser om framtida energipriser) och har investeringarna givit en positiv klimatpåverkan.
att inför den nya energi o klimatplanen redovisa den kommunala viljan av att följa EU:s o Sveriges uppsatta klimatmål, att medverka till att möjlighet ges för alla fastigheter i Söderköpings kommun att sammantaget öka användningen av förnybar energi (främst bioenergi) med 20 % till 2020.
Söderköping dag som ovan.
……………………………………
Östen Johansson (C)
Motion: Utredning om beredskapsläget vid eventuella strömavbrott, samt redovisning av de anslagna 10 miljoner kr för att minska klimatpåverkan och få ett effektivare uppvärmningssystem i kommunägda fastigheter
Under senaste åren har en del av de kommunägda fastigheterna (inbegripet kommunens bolags fastigheter) konverterats från oljeuppvärmning till värmepumpar. Detta minskar naturligtvis CO2 utsläppen lokalt, om det minskar CO2 utsläppen nationellt kan dock diskuteras, när elproduktionen som nu delvis måste ske med olje- eller kol-kondenskraft med 30 % verkningsgrad, detta till stor del på grund av stor förbrukning från värmepumpar eller annan eluppvärmning av våra hus i Sverige. Val av elberoende uppvärmningssystem måste naturligtvis kompletteras med alternativa uppvärmningssystem som kan kopplas in vid driftsstörningar. Särskilt viktigt är detta vid kommunens äldreboende, där en evakuering är svår vid stark kyla. Vid oljeeldning var detta ganska enkelt med reservelverk, men finns reservelverk med tillräcklig kapacitet att kunna sättas in och driva de ganska elenergikrävande värmepumparna vid stark kyla eller finns det andra alternativa uppvärmningssystem att tillgå vid eventuella driftstörningar av el-leveranser.
Kopplat till detta anslog Kommunfullmäktige i Söderköping för några år sedan 10 miljoner kr till investeringar i åtgärder för att minska klimatpåverkan och få ett effektivare uppvärmningssystem i kommunägda fastigheter. Det är nu lämpligt att göra en utvärdering av dessa investeringar. Inför ett nytt decennium och inför att kommunen påbörjat arbetet med att ta fram en ny energi o klimatplan, där kommunen ges ansvar för att alla fastigheter i Söderköpings kommun stimuleras till möjlighet att anpassas till EU:s och Sveriges klimatmål. Anslaget bör redovisas, hur pengarna har använts vilken verkan investeringarna haft, väntas investeringarna ge långsiktiga besparingar (med tanke på prognoser om framtida energipriser) och har investeringarna givit en positiv klimatpåverkan.
Jag föreslår därför att:
Kommunfullmäktige ger Kommunstyrelsen i uppdrag:
att utreda frågan om hur värmepumps o andra eluppvärmda kommunägda fastigheter kan alternativuppvärmas vid ev. driftsavbrott i el-leveranserna. Alternativt att redovisa en evakueringsplan hur främst kommunens äldreboende utanför fjärvärmeområdet vid behov kan evakueras.
att redovisa de av Kommunfullmäktige i Söderköping anslagna 10 miljoner kr till investeringar i åtgärder för att minska klimatpåverkan och få ett effektivare uppvärmningssystem i kommunägda fastigheter, hur pengarna har använts vilken verkan investeringarna haft, väntas investeringarna ge långsiktiga besparingar (med tanke på prognoser om framtida energipriser) och har investeringarna givit en positiv klimatpåverkan.
att inför den nya energi o klimatplanen redovisa den kommunala viljan av att följa EU:s o Sveriges uppsatta klimatmål, att medverka till att möjlighet ges för alla fastigheter i Söderköpings kommun att sammantaget öka användningen av förnybar energi (främst bioenergi) med 20 % till 2020.
Söderköping dag som ovan.
……………………………………
Östen Johansson (C)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)